Maj oh maj
Maj är röda dagar och klämdagar som löper över varandra. När veckorna avbryts av ledighet kan man tänka att det ska vara avkopplande och att batterierna till den sista tiden innan sommaren laddas upp. Visst är det det, men jag känner främst att jag tappar struktur och rutiner. Jag ser ingen vits med en tredagarsvecka, allt blir bara en röra och jag beslutar mig för att ge vika för att faktiskt hålla igång en ordentlig ordning på allt. Maj kan vara kulmen av högsäsongen, eller också nedtrappning inför en lugnare sommar.
I början av veckan bodde jag hemma hos min pappafamilj eftersom min lägenhet var uthyrd till Eurovisionfans. Att byta miljö och bo hemma hos familjen är mysigt och skönt, men spär nästan ännu mer på att vardagen suddas ut. Jag slipper tänka på vanliga sysslor som att handla och diska disken och istället går jag fort in i hemmaboende barn-rollen. Kvällarna spenderas på soffan med min syster där vi låg omlott på varandra och gemensamt skrollade igenom hennes tiktok. Det är lyxigt att bo hemma hos familjen dessutom, för till frukost kan man ha jordgubbar i filen och underbar nederländsk ost på knäckebrödet, samt läsa fysisk tidning (läs: lösa dess korsord).
När den korta vardagsveckan avbröts för långhelg tog jag tåget ut från stan och till stugan i skogen, där min andra familj var. Vad har man ens gjort för att förtjäna en stuga i skogen som man kan åka till när man har ett par dagar ledigt?
Vi hade ett par dygn av väldigt välbehövligt stugliv, det vill säga det som innehåller allt från att hugga upp och stapla ved till ryggen ömmar, till att tillsammans med mamma sitta lutad över ett korsord på den svåraste nivån, till att laga perfekta kolbullar över brinnande glöd. Efter just den där kolbulle-lunchen när vi satt och drack kaffe, ute i solen som till slut börjat spricka upp, sa jag högt "det är egentligen sjukt att man kan ha det så här bra".
Vi höll oss mest i vår stuga och skogen runt om kring, men efter att vi varit nere vid sjön för att dra upp båten åkte vi in till Höör och unnades oss en ordentlig lunch. Vi gick till The Barking Dog, som var ett helt otroligt knäppt och underbart litet hak. Drivs av en amerikansk kvinna som lagar allt helt själv och serverar generösa portioner amerikansk mat. Min lillebror sa flera gånger "detta är min nya favoritrestaurang", och jag var inte heller missnöjd som ni ser. Ät här om ni skulle befinna er i Höör!
Men på tredje morgonen i stugan blev jag skjutsad till tågstationen inne i Höör och tog ett pågatåg ner till Malmö igen. Promenerade från tåget till biograf Spegeln och väntade in min Hanna som också hon kom med tåget från annan skånsk ort.
Att vi sågs denna soliga söndagsmorgon var för att vi hade biljetter till frukostbio på Spegeln. Det är ett så himla gulligt koncept. I salongen intill varje plats var det uppdukat bagels, overnight oats, juice och två småkakor att äta till filmen, och så obegränsat med kaffe att gå och ta av. Filmen vi såg var Pot-au-feu, en fransk film om kärlek och mat. Jag tyckte väldigt mycket om den!
Det var ett par dagar av min maj.