Böckerna jag läste i oktober och november

En oansenlig detalj av Adania Shibli
Den 13 augusti 1949 begår en pluton israeliska soldater ett krigsbrott mot en beduinflicka i Negevöknen. Långt senare läser en kvinna i Ramallah en notis om denna bortglömda händelse, som med tiden förpassats till militärarkiven som en oansenlig detalj bland många. Hon påbörjar en personlig undersökning som snart övergår i besatthet, inte bara på grund av brottets natur, utan också för att händelsen inträffade exakt på dagen 25 år innan hon föddes.

Trollkarlens hatt av Tove Jansson
En tidig vårdag vaknar muminfamiljen upp från sin vinterdvala. Framför dem ligger en lång sommar full av äventyr och härliga dagar. Men detta sätts ur gungning när Mumintrollet hittar Trollkarlens hatt, för plötsligt händer otroliga och oförklarliga saker i dalen.

Ett litet liv av Hanya Yanagihara
År har den stått i min bokhylla och år har det tagit innan jag nu tog tag i att läsa Ett litet liv. Jag har dragit mig för att läsa den eftersom jag hört att den ska vara väldigt tung och att man behöver befinna sig på en mentalt stabil plats. Men också för att den är lång, och jag brukar tröttna på böcker som fortsätter i det evinnerliga. Det tog mig faktiskt en månad att läsa Ett litet liv, vilket är ovanligt lång tid för mig.
Jag har svårt att få grepp om min känsla kring Ett litet liv. Läsningen var så lång att den kändes som ett liv i sig, och det gick verkligen i etapper av att kännas gripande och motigt. När jag läste frågade jag mig så klart hur mycket lidande och mörker en människa kan klara av, men också hur mycket lidande och mörker som är vettigt att fylla en bok av? Vad gav mig att läsa den egentligen, förutom att må dåligt? Jag tyckte också att vänskapsrelationerna och dess utveckling inte var så framträdande, och det jag i början hoppades på skulle bli en parallell berättelse om de fyra vännerna kom ju mycket mer att smalas av.
Men jag kände ju mycket och även om det var stundvis väldigt tunga och triggande känslor, så fanns det hopp mellan vissa bladvändningar, och jag läser ju för att få känna mycket. Ett litet liv är en roman jag nog inte kommer att läsa igen, men som jag absolut kommer att minnas och bära med mig.

Kärleksgapet av Minna Höggren
Minna Höggrens debutbok är en reflekterande djupdyknig i kärleken. Hon undersöker vad kärlek är i dag, och frågar sig om och i så fall varför kärleks- och dejtingmarknaden är i sådan kris som det påstås. Genom att vända sig till olika perspektiv och dicipliner, som biologin, religionen, feminismen och sociologin, och aktiva forskare inom dessa, försöker Höggren presentera hur vi kan betrakta kärleken i vår tid. Minna skriver:
"I den här boken ville jag blicka ner i kärlekens gap, jag ville förstå om människor rör sig längre ifrån varandra i sökandet efter kärleken. Om kärleken blivit mer eller mindre jämställd i takt med att världen omkring oss blivit till synes mer jämställd. Jag ville med hjälp av olika vetenskapliga discipliner förstå hur man ska förhålla sig till kärleken utan att gå under när man söker efter den. Jag vet inte om jag funnit min theory of everything, bara att nya frågor föds ur svaren. Man längs vägen har jag funnit några svarta hål."

En stund är vi vackra på jorden av Ocean Voung
En son, kallad Little Dog, har kommit till USA med sin mamma och mormor. De har flyttat från ett Vietnam i efterkrigstid, och spåren av kriget och dess trauma lever sig vidare i mamman och mormorn, som de låter spilla över på Little Dog. Samtidigt försöker Little Dog att navigera och finna sig i det nya landet, men en identitet som avviker både genom hur han ser ut, vad han bär på för historia, och till vem han blir kär i.