En underbar helg: familjen, maten och konsten
Som att min förra helg inte var underbar nog, och helgen innan det också, men nu fick jag ytterligare en sådan där nyp-mig-i-armen-jag-mår-så-bra-helg. Det var för att min pappa, bonusmamma och lillebror kom upp och hälsade på mig i Stockholm. De anlände sent på kvällen på torsdagen, och eftersom det var halvdag på fredagen och jag kunde kompa ut några timmar, så hade vi en långhelg tillsammans.
Mina föräldrar bodde på ett hotell precis runt hörnet från mig, men min lillebror sov på luftmadrass på mitt golv. På fredagen lagade jag gröt till oss två som vi åt till ett avsnitt av The boyfriend på Netflix, som vi bara slagit på av en slump kvällen innan och blivit helt lyriska av. Japansk otrolig reality.
Vi mötte upp våra föräldrar och så promenerade vi ut till Djurgården.
Vi hade siktet på Liljevalchs för att se deras Svenskt tenn 100 år-utställning.
Det var inte lite där man ville ha så att säga. Tyckte jättemycket om den och hade kunnat gå där länge och titta på saker och läsa mer om Svenskt tenns historia och om Estrid Ericson och Josef Frank. Men till slut behövde vi röra på oss för att hinna med en bordsbokning, så vi tog Djurgårdsfärjan över till city igen.
Vi åt lunch på Operabaren, och då anslöt storebror Carl som jobbat halvdag. Otroligt ställe, där det känns som tiden stannat på det bästa av sätt. Kändes helt rätt att Leif GW och Amelia Adamo satt några bord i från.
Jag och Carl tog dagens husman, vilket var Schnitzel Holstein (schnitzel, stekt ägg, sardeller, kapris och brynt smör) och den var otrolig. Resterande åt Biff Rydberg och köttbullar.
Eftermiddagens aktivitet var vi alla överens om skulle bli nationalmuseum. Vi såg främst utställningen om romantiken, och jag tyckte den var fantastiskt. Definitivt en av favoritepokerna inom konsten och jag blev tagen av att flera av verken var så inbjudande, som att det kändes möjligt att själv kliva in i målningen. Alla konstverk är så dramatiska och känslofyllda, men samtidigt realistiska och ärliga. Otroliga landskap målade med de nogrannaste detaljerna, och enkla porträtt som gör att den avbildade personen känns mer nära. Här kommer några favoriter:
Efter nationalmuseum delade vi upp oss lite, men vid halv åtta samlades vi i baren på hotell Ruth, där min pappa och bonusmamma bodde. Vi tog ett glas innan vi gick bara ett par kvartet bort till dit vi skulle för middag.
Nämligen Den gamle och havet!
Vi pratade om gängkriminalitet, hur vi vill fira julen i år, att bråka med sin partner, filmen Gudfadern, och massa annat.
Vi åt jättejättegod mat också såklart.
Jag åt en pasta på hemgjord pappardelle och hemgjord salsiccia, med svamp och grädde och pecorino. Den var sjuk!! Vinet var från Sicilien och det var strävt och underbart.
Delade på en tiramisu med mina bröder till efterrätt och sedan gick vi hem och sov.
Ny dag! Vi klädde oss varmt för trots att det var soligt ute så var det bara fem grader.
Min lillebror och jag mötte upp våra föräldrar och så åkte vi över till Söder. Mer konst väntade denna dag, fast nu mer modernt. Vi gick till Fotografiska.
Vi såg samtliga utställningar de hade. Jag personligen föll nog mest för den om rymden och den som handlade om att föda och att födas. Den sistnämnda visade fotografier som fotografen Emilia Bergmark-Jemenéz tagit under förlossningar som hon medverkat vid. Det var utan tvekan många olika känlsor som väcktes.
Efter några timmar konst var vi hungrig och promenerade upp för söders höjder och gick för att äta lunch på Café Nizza. Så trevligt ställe för en lördagslunch, där lokalen strax efter att vi slagit oss ner fylldes med medelålders hipsterpar som beställde in vin och satt och skvallrade.
Jag åt deras fermenterade cacio e pepe som var så mycket bättre än jag vad väntat. Perfekt balans av sälta och pepprighet i såsen tillsammans med pastan som hade en syrlighet och riktigt tuggig konsistens. Saknar den redan!
Vi hade lite fri lek och egentid på eftermiddagen, vilket ju är så viktigt trots att det är familjen man hänger med. Men vid sju sammanslöt vi igen och promenerade ner för Birger Jarlsgatan och mot Sturehof där pappa bokat bord!
Sturehof renoverar stora delar av lokalen så vi satt nu på övervåningen i vad som kändes som ett bibliotek. Jättemysigt! Vi beställde in ett glas champagne innan vi ens börjat ögna på menyn.
Så här såg jag ut. Matchade toalettens väggar.
Och sen åt vi skaldjursplatå så att det stod härliga till. Ostron, krabba, räkor, havkräftor och hummer. Mmmm. Hur kan det vara så gott. Att skaldjur är gott vet jag ju men blir nästan ändå chockad varje gång av hur gott det är. En otrolig middag som avslutade en otrolig dag.
På söndagen var det hemresedag för familjen, men innan dess hade jag propsat på så att jag och min bror skulle få komma och äta frukost med våra föräldrar på hotell Ruth där de bodde. Jag hade nämligen hört från flera håll att deras frukost är otrolig, och den var inte en överdrift precis. Den enda negativa var att det fanns så mycket gott att man omöjligt kunde äta allt som man ville. Men jag åt bland annat den sjukaste äggröran jag någonsin smakat + svampstuvning, yoghurt och hallonchiapuddig med fantastisk hemgjord granola, rödbetsshop och minicroissant samt en chokladboll.
Sen åkte min familj. Gud vad jag älskar att vara med dem. Känner sådan tacksamhet.