Skogsvandring och en kardemummabulle

En dag, efter en heldag på kontoret, gick jag ut i brittsommareftermiddagen. Jag hade gott om tid så jag promenerade sakta genom Sofiakvarteren. I gräset och på bänkar satt folk och sög in septembersolen, och det kändes både ljuvt och sorgligt att veta att det är det sista vi får av den nu. 
 
Jag plockade upp en bok som jag beställt på Tranströmerbiblioteket innan jag tog tuben ut till Bandhagen. Var hembjuden till min bror och hans Sarah för att få middag. Sarahs syster Alex och deras vän Annika var också med. Vi åt soppa och pratade. Jag och Alex och Annika la oss på soffan och kollade på Bridgerton medan Carl och Sarah slängde ihop en kladdkaka. Mysig kväll. 
 
En annan dag. En ledig dag. Jag har känt mig glad, men också lite skör och överväldigad den senaste veckan. Jag kände att jag behövde vara lite själv och få tänka och känna in lite. Och jag kände att jag behövde komma ut i skogen. Jag tog mig till Nybrokajen och hoppade på en båt. Känns så lyxigt att kunna ta båt med sitt SL-kort! 
 
Efter en halvtimme på sjön var jag framme i Nacka strand, och efter lite villovägar kom jag till Nyckelvikens naturreservat. Jag följde det blå spåret, som gick runt naturreservatet genom både skog och längst med vattnet. En rätt så kuperad runda men väldigt bra utmätt längst med vägen, och inte särskilt mycket folk, vilket var skönt. 
 
Skogen. 
 
Skogen! 
 
Hittade ett vilt äppleträd och tog två som färdkost. 
 
 
Efter ungerfär halva turen tog jag en liten avstickare från det blå spåret, för jag såg på kartan att Nyckelvikens herrgård låg i närheten. Nådde en liten oas av vackra hus, en trädgård, höns och hästar, och barnfamiljer som stod och grillade korv. 
 
Tillbaka på det blå spåret. Jag tog paus och åt enkel matsäck i form av frukt, hummus och kex intill vattnet. 
 
Vandrade ner för en ravin och befann mig plötsligt i en vik, Fredriksvik, där det fanns två otroliga privata villor med egen brygga. Tänk att bo på denna lilla plats. Min vandring längst det blå spåret fortsatte tills jag nådde dess slut, och då gick jag tillbaka till Nacka strand där jag tog båten in till stan igen. Kom hem med trötta ben och lite barr i håret. 
 
Söndag. Den här morgonen skulle jag egentligen gått ut och ätit frukost med min vän Alma, men hon skickade ett sms att hon låg sjuk i förmodad halsfluss. Det är sannerligen tiden då folk blir sjuka till höger och vänster just nu, så jag vet att man inte direkt kan bli besviken av att planer ställs in. Jag gjorde därför det mest vettiga: tog mig själv ut på dejt ändå. 
 
Dagen var mulen och det kändes plötsligt länge sedan den där eftermiddagen då alla satt i solen i gräset. Nu hade jag stickat och frusna fingrar. Jag gick till Birkastan där Lillebrors bageri ligger. Croissanter rullades och plåtar med frallor skjutsades in i ugnen. 
 
Jag köpte en kardemummabulle och kaffe och satte mig på en bänk i Vasaparken. Det var utan att överdriva den godaste bullen jag ätit. Jag måste lova mig själv att äta jättemånga under min tid här. Ni får påminna mig om jag glömmer. Satt på bänken i en hel timme och det var så himla fint. Läste DN och läste ut en roman och kände mig tillfreds. Resten av min dag förflöt av att handla, springa, prata med mamma i telefon, skrolla mobil, med mera. 
 
 
 
1 kommentar
Hanna

Oj vad Emma är snäll mot Emma. Hanna saknar Emma men är glad för Emmas skull <3