Det har varit hundra procent sommar de senaste dagarna. Malmö har varit stekande het och alldeles underbar. Min balkongdörr har kunnat stå öppen dygnet runt, vi har druckit iskall dryck ur glas som svettats kondens på Far i hattens uteserving, och jag har legat på ett lakan i gräset och visat hur man kan suga ur blommig smak ur syréner. Hon hade aldrig gjort det förut så jag fick fråga hur hennes barndomsförsomrar brukade smaka. 

 

Maj är månaden på stereoider men jag känner mig lugnare än vad jag gjort på så länge. Jag går runt med en känsla av att allt har lösts sig, och en tro på ett det som ännu inte har gjort det kommer att göra det. Det är så ovant att jag känner sådan tillit inför tillvaron. Tänk vad maj och sertralin gör för en. 

 

Fast att det blivit underbar sommar i Sverige så åker jag i dag utomlands. Tar tidigt ett flyg ner till landet som har allt: maten, vinet, havet, det sexiga folket och det vackraste språket. 

 

Arrivederci