Vardagen i Stockholm

 
Vardagen och det lilla livet här i Stockholm tuffar på. Nu har det dessutom blivit höst. Ändå en varm och rätt solig sådan vill jag påstå. Det känns otroligt lyxigt att kunna bära tunna strumpbyxor och bli värmd av solen ända in i andra halvan av september. Även om jag också njuter de dagar som jag gått till bussen under ett paraply, eller vaknat av regnsmatter mot fönsterkarmen eftersom jag lämnat sovrumsfönstret öppet under natten. 
  
Praktiken känns otroligt himla bra. Jag tror det kommer att bli en sådan lärorik och rolig termin, och jag känner mig redan så hemma och involverad i arbetsuppgifterna, på kontoret och med mina kollegor. 
 
Men det är krävande och utmattande, särskilt den biten att hälften av tiden innebär att träffa och socialisera med nya människor. Jag får påminna mig om att det är okej att vilja vara tyst och inte göra något när arbetsdagen är slut, och att det är just det jag behöver. Men det är coolt att bli varse om att trots tröttheten det ger så får jag energi och framför allt glädje av det. Jag får en ny bild av mig själv och vad jag faktiskt ~vill här i livet~, hehehe. 
 
På kvällarna när jag behöver återhämta energi åker jag mest hem. Går ut och springer. Jag har nu redan skapat mig flera olika löprundor som jag kan välja efter tycke och dagsform. Lagar middag eller mest troligt värmer en matlåda. Jag försöker att leva effektivt och ekonomiskt. Det finns så mycket annat jag vill lägga min tid och mina pengar på än vardagskvällar. 
 
Men ibland gör jag annat, även en vardagskväll. Stockholm är dyrt men jag vill inte leva snålt här bara för att jag har csn. Jag kommer inte alltid bo här men jag vill inte tänka så mycket på framtiden, så jag går ändå på dejter även om så bara för en kväll. Man behöver inte tänka mer än att det är trevligt att ha någon att äta en dyr pizza tillsammans med. 
 
 
När jag nu bott här ett tag i mitt nya hem och sakta börjat skapa mig en vardag, nya rutiner och mönster, så har jag reflekterat en del om vad ett miljöskifte gör för en. Jag är, som jag ofta nämner, så rutinartad i mitt sätt att leva. Det är något jag ju vet att jag trivs med, men trots det funderar en del över om det enbart är nyttigt eller om det kan begränsa mig eller dylikt. 
 
Det är lättare att byta beteende när man bryter från en plats till en annan. Men det är också vid de tillfällena som man blir varse om vilka beteenden som är viktiga för en, för en del ser man till att hålla kvar, även om de kan uppfattas som väldigt oväsentliga och oviktiga. Så kanske bör jag se på de rutiner och mönster som jag väljer att hålla fast vid som några som jag gör just det eftersom jag trivs och mår bra med dem. Och inte ser ner på att jag är så noga med att hålla fast vid dem. Samtidigt finns det också de vanor som jag har kunnat bryta nu efter flytten, och de visade sig vara mycket enklare att göra det än jag tänkt. Många beteenden som jag vet rotar sig i min ätstörning till exempel. Det känns väldigt upplyftande att det kan vara så enkelt att göra sig av med olater, bara av att röra lite på sig. 
 
Nog om allt detta nu. Det är lördag och jag ska ut i skogen. Ha en fin helg! 
 
 
 
1 kommentar