Men innan jag fick sommarlov spenderade jag dagarna på biblioteket och skrev klart på en mindre studie jag jobbat med i den sista terminskursen. Det var en väldigt fri uppgift och det var kul att få vara kreativ och känna att jag faktiskt kan saker. Och framför allt att jag vet att jag tycker vissa saker är roliga att jobba med. 

Firade när jag skickat in min tenta genom att köpa en pizza från pizzerian på torget nedanför mig. Jag har bott här i tre och ett halvt år och aldrig köpt därifrån. A sa i helgen tyckte det var helt galet, och det kan jag kanske hålla med om. Men så har mat under dessa åren inte varit helt avslappnat, och inte heller självklarheten att "skämma bort" mig själv när det bara är till mig själv. Jag har haft och har ännu svårt att unna mig, spendera pengar eller lyxa till det med mat och dryck om jag inte delar det med någon annan. En kvartetskrogspizza kanske inte känns som något särskilt, inget lyxigt, men för mig är det faktiskt det. Så, baby steps!

 

Det känns som äkta begynnande sommartids-anda att måendet blir svajigt och skört. Det är en svajig och skör tid. Så präglad av att saker tar slut och andra börjar. Förändringar har aldrig varit min grej så det är inte konstigt att det molnar lite i magen. Inte konstigt att jag vrider mig genom natten inte konstigt att jag börjar gråta när en vän lägger handen på min axel. 

 

Jag påminner mig om att jag vill ha alla mina känslor.